Vår Zlatan är inte på topp

Jag tror nog att minst 70% av alla pappor i Sverige denna dag har öppnat ett hårt paket med Zlatans bok inuti. Så även pappa Tom, men för att ändå skilja oss lite från mängden kastade vi in ett par nya mjuka mysbrallor också.
Men "vår Zlatan" mottog presenterna med halvt intresse. Ett leende försökte sprida sig på läpparna men hade riktigt svårt att bryta igenom, då barnen slet och skrek öronbedövande om vem som egentligen skulle öppna paketen. Tom var självklart inte ens ett av alternativen.

Orsaken till det ljumma intresset är dubbelt, pest eller kolera eller "same ,same but diffrent". Tom hade heldag med Julita gänget igår, en riktigt höjdarkväll verkar det som. Så om inte "pann knack" var illa nog slänger vi in en liten feber såhär på kvällningen också. Att dvalan som har rått under hela dagen skulle kunna ha spår i en infektion är jag tveksam till. Jag tror mer att kroppen fortfarande är i chock efter bad i tunna, bad i sjö, bad med baddräkt i liten bassäng (skulle iallafall inte förvåna mig men källgranska helst inte) och en hel del goda öl. Vi vet väl alla hur småbarns pappor blir när de är ensamma långt hemifrån, långt ifrån vardagen och tidiga mornar?
Nej, nu ska jag inte vara elak för det är ju ändå "Fars dag". Kanske har han fått en släng av mina gamla baciller? den som lever får se. Skulle så vara fallet förvånar det mig inte.

Denna vecka har verkligen varit usel helt enkelt. Det känns knappt som om jag och Tom har pratat med varandra mellan feber dimmorna och aktiviteter på olika håll. Men efter nästa helg (Tom ska till Tallin med jobbet) är det stop med utsvävningar då ska vi hålla oss hemmavid ändå till jul. Så det så!
Nu hoppas jag att nästa vecka känns mer positiv, jag vill ju avsluta min års dokumentation med flaggan i topp. På söndag stänger jag ner bloggen.

....