Denna påse den ska vandra...

...från den ena till den andra, sen är den slut.
Ja, så är det verkligen när vi träffas jag och mina "old goddies". Vi äter godis som att vi aldrig sett godis förut, vi går från frukostbordet till fika bordet, rullar vidare till ett glas vin, in i bastun, middag kl 22 och chips och dipp till efterrätt. Tyvärr blir det inte så mycket motion för vi har alldeles för mycket att prata om. Jag verkligen älskar det!
Vi har alla våra sidor och jag skulle kunna göra listan lång över allas egenheter och ibland smått avvikande beteenden. Men det spelar liksom ingen roll, jag blir varm i hjärtat bara av tanken att få umgås med mina vänner.
Mycket har vi även gemensamt, barn i samma åldrar, bra humor, snygga killar, hatar att förlora, alla skäller på alla och inte att förglömma...kroppar under förvandling.
Detta har kanske varit ett av helgens största samtalsämnen. Vad är det egentligen som händer? Varför sitter allt lite längre ner än sist vi sågs? Kan vi stoppa denna pågående process? Den ena efter den andra visar upp mer eller mindre förfallande kroppsdelar och vi andra garvar av välbehag och hoppas att vi ska slippa just den delen av åldrandet. Till slut konstaterade vi trots allt: "Fasiken, vi har aldrig varit så snygga som vi är nu". Alla nickar samstämt, men njuter en timme senare vid åsynen av korten tagna "ib", innan barnen.