Grundstenar

I livet har man olika saker som är viktiga för att man ska må bra och för mig är vänner en av de viktigaste delarna. Som tur är har jag flera av detta runtomkring mig nästan dagligen, men jag har också mitt grund kitt, stommen från förr som man alltid kan falla tillbaka på oavsett vad. Självklart gäller det att man sköter underhållet av relationen, men som en gammal trogen häst står de alltid där och väntar. Det kan gå veckor eller månader utan att man hör av sig, ibland mer till vissa än andra eller mest över mail med någon. Trots detta så är vi de samma när vi väl kommer ihop oss. Vi skrattar åt samma saker som alltid, bråkar om samma saker och spelar samma gamla kortspel. Tråkigt tycker kanske vissa, skönt avslappnande enligt mig.
Nu har vi i flera år antingen varit gravida, ammat eller haft småbarn utspritt vilket gjort att träffarna varit av lite lugnare slag. Men nu börjar det dock hända grejer igen, nu börjar partytarmarna att pocka på.
Från att tidigare år planerat träffar med innehåll till chans att vila upp sig, börjar vi nu se chansen att flyttas tillbaka i tiden då vi var drottningar av stans uteliv, Katrineholms farliga (i alla fall enligt oss själva...). Till skillnad från de yngre åren väljer vi dock att gå ut på fredagen för vi vet av erfarenhet att återhämtningen numer kräver längre tid. Att dessutom lägga en hel lördag med fixande av hår, ansikte och kläder känns onödigt, det blir liksom inte mycket bättre inser vi idag. I själva verket blir det nog fasiken bättre med en mindre påkostad makeup, för jag har då aldrig sett mina vänner så snygga som de är idag. Och vist rockade vi som förr, som om att det inte fanns någon morgondag. Detta trots att vi visste att vi skulle få sona dagen efter, med det var det värt! Och tänka sig, vist hann vi med att vila upp oss också, kan det bli bättre?

 "There is no tomorrow"

 Eller?