Robinson 2011?

En gång för länge sedan ansökte jag till "Robinson". Det var under min period i Göteborg när jag inte hade något att sakna om man skulle vara borta 1 månad. Jag finslipade på ansökan och lät min goda vän K som är art director lägga upp en lockande profil. För vist skulle det vara kul om en lite för pedantisk tjej skulle komma till lägret och få spelet när de andra inte plockar bort disken, eller någon som hela tiden skulle städa? Verkligen jättekul!...
Min personliga sak skulle vara en kamera, vilket hade dubbla syften. Dels skulle jag som vanligt dokumentera mina resor (vilket jag fortfarande gör), dels skulle jag nog kunna sälja några av bilderna till "Se & Hör". Ha! det har nog ingen tänkt på tidigare, eller?
Inte ett ljud hörde jag från produktionen, detta trots att jag skickade in min fina ansökan i ett stort gult tygkuvert med röd textiltejp som detalj, allt för att den skulle synas.
Tror dessutom att jag satte på för lite portot och jag antar att SVT (dåvarande kanal) inte betalade för att få hämta ut brev på posten.

Nu många år senare kan jag skratta åt tanken, för hur tänkte jag egentligen? När säsongsfinalen gick i lördags, så konstaterade jag att detta nog aldrig hade varit min grej p.g.a. många olika orsaker bl.a:
* Jag är otroligt dålig på att simma och ta mig fram i vatten. Jag kan inte ens dyka vilket lägger mig på minussidan direkt, för hur snabb iväg är man om man startar med en "spik"?
* Jag är sjukligt rädd för ormar samt tanken av att det möjligen kan finnas ormar i trakterna där jag befinner mig.
* Många skavanker och gamla skador har jag, vilket skulle göra att jag redan från början skulle ha svårt i många av tävlingarna. Att ta mig upp för ett rep för egen kraft är ju fysiskt omöjligt också för den delen!
* Vet inte om jag skulle våga smaka på okända saker. Bara tanken på att dricka ren kokosmjölk gör mig illamående.
* Det grumliga vattnet som de ofta får tävla i - Hjälp! Vem vet vad som kan ligga på botten?
* Hårig är jag också. Får man tillgång till rakhyvel eller måste man pinsa? Jag klarar verkligen inte av den smärtan, jämförs nästan med att föda barn.

Ja, utifrån detta kan man bara konstatera att jag inte är ett ämne för "Robinson", trots att jag både är envis och säkert skulle ha förberett mig väl innan. Säga vad man vill, men att de brakar ihop både psykiskt och fykiskt kan jag absolut förstå.
Hur som helst så var jag då inställd på att åka till Tengah och vem vet vad jag gjort idag om jag kommit med? Kanske hade jag målat mig blå och flippat i direktsänd TV, gift mig med en känd författare eller bara varit en av de som försvinner i perferin.
Ja, guds vägar äro outgrundliga.