Tänk vad solen kan göra med en. Man blir pigg, glad och får så mycket energi bara man ser solen glimta fram på morgonkvisten.
I vårt sovrum har vi persienner som absolut inte stänger ljuset ute, men just såhär denna årstid verkligen älskar jag att väckas av ljuset. Framåt juni, juli när det är ljust redan halv tre på morgonen så är jag dock inte lika nöjd, utan morrar varje gång den j#v#a solen tittar fram.
Hade det inte varit för att jag tycker en rullgardin skulle vara så ful i våra fönster med korta gardinstänger, så hade jag minsann gått och köpt mig en på direkten. Hade jag varit rik som ett troll så hade jag självklart köpt inbyggda mörkläggnings gardiner, sådana som man trycker på en knapp och hela rummet blir bläcksvart mitt på blanka dagen. Men så ser ju inte livet ut, inte mitt i alla fall.
Men en dag som denna rinner detta problem av mig som vatten på en gås. Ljus, varde ljus. Som jag har längtat! Efter strykning som inte alls var så tråkigt som det brukar, blev det en promenad med Annelie och Olivia i den friska luften. Man känner verkligen att den smått grå/ beiga färgen i ansiktet suger åt sig av solens strålar. Även fast uttrycket "Det som göms i snö, kommer fram i tö" (typ små svarta ögonbryns hår som räcker till tre och allt hundbajs) stämmer alltför bra en dag som denna så är Härligt bara förnamnet, det är fasiken underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar