En dag på jobbet

Idag var det fest på jobbet, fest för barnen. Detta är alltid väldigt uppskattat och av barnen uppstyrt och planerat. Vad som ska ingå är maskerad, disco, fika med bordsplacering och långbord, servetter och egengjorda girlanger, popcorn, någon lek och som toppen på detta ska man ta med sig en leksak. Så ser våra festdagar ut på mitt jobb och efter en sådan känner man sig som en ballong som luften släpps ut ifrån. En kväll i soffan är helt klart inplanerat.
Dagens outfit blev i alla fall indian. Var på affären igår och roffade åt mig en fjäderskrud och ansiktsfärg i förbifarten. Vad jag inte tänkt på var att jag inte har så mycket "indianiga" kläder i garderoben. Som tur är lyckades jag i alla fall hitta en brun klänning som var väldigt solblekt, vilket gjorde att fransarna jag klippte i fållen inte gjorde så mycket. Till detta hittade jag ett skärp med fransar (?) som jag antagligen trott ska bli modernt igen om man väntar ett tag. Lite gamla pärlhalsband i turkost och ljusgrönt (?) och två flätor, sedan fick det vara nog. Kände mig nästan som en textilens MacGyver.

Väl på jobbet så tyckte barnen att jag var väldigt fin, vilket är ytterligare en fördel med mitt jobb. De bryr sig liksom inte om vad det står på lappen i nacken eller om det är bättre passande. En kille som har utländskt påbrå sa: "Anna, du skulle vara ännu finare om du hade samma skin som jag", så gulligt att man blir tårögd. Ett annat barn sa: "Du ser ut som en indian i ansikten men har trollkläder"...inte lika positivt kanske.
När jag kom hem så hade jag fortfarande på mig kläder och smink, men hade skippat fjädrarna. Till min fasa möts jag av grannarnas flyttfirma som höll på att packa kartonger, med lastbilen parkerad på vår plats. Det var bara att smyga fram (indian skämt) och ta tag i problemet. Jag kan erkänna att om alla killar som arbetar på flyttfirma såg ut som dessa, så ångrar jag att vi inte anlitat dessa tjänster oftare. De var modell snyggare. Kille nr 1 som dyker upp när jag står bredvid bilen och försöker göra mig hörd, påtalar direkt att jag var väldigt snyggt sminkad, ha, ha... Då kommer kille nr 2 ut ur bilen bara för att kolla! Där står jag lite smågenerad med min risiga krigsmålning och skyller på jobbet samtidigt som jag undrar när de ska åka.
Ja, så kan det vara i en förskollärares liv. Vad gör man inte för att eleverna ska ha en bra fest?